Släkten är inte alltid värst!

Var på en mysig liten släkt träff igår. Med massa goa tander och gubbar.. Kvällen övertäffade verkligen mina förväntningar. Henke va med och det gjorde hela saken mycket bättre. I love him! Just nu så sitter vi hemma hos han och kollar på notting hill och myser, det är välbehövligt. Jag är fortfarande inte helt kry. Jag har nästan ingen röst.. och jag är ju den sämsta människan på att inte prata! Så det suger att inte kunna prata som jag vill. Nu ska jag sätta mig i soffan brevid henke och min tekopp! Plugg imorgon. Jippi....

detta är nog den enda bilden som är från igår kväll.. Det är pappa
och jag som är glada och fina.
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0